Oj då!

Nej nu jävlar! Nu blir det att skriva lite, har inte vart på humör alls för att göra något alls på ett tag. men en liten summering av denna vecka; Vara hemma måndag och tisdag, kungsberget i onsdags, hemma tordsag efter skadad axel. Och skola på fredagen. Kan ju berätta lite om kungsberget!

Vi var då uppe på Kungsberget med skolan och för er som inte vet vad det är (Vilket jag hoppas att vi gör) så är det ett rätt nice ställe att åka snowboard på. Så vi var alltså där med skolan, vilket innebär att jag är där med ett par classmates och min älskling. Måste bara lägga till att jag lider med Erica vars tåg var inställt! Men den resan upp dit är inget jag ångrar! Var riktigt kul (Tills jag ramlade och pajade axeln). Finns väl inte så mycket mer att skriva om det? Förutom att det var väldigt skoj och att jag vill upp till fjällen snart igen!

Och igår så var Peter och Mich här, vilket inte kan sluta i annat än superdunderkul! Vi sitter, helt seriösa och spelar CoD 5 och snackar om de mest sjuka saker man kan tänka sig. Så sjuka att jag inte tänker berätta om dom! Men det var riktigt roligt att vara med dom, en liten guys night så att säga. Jävla mycket läsk och spel, en redig uppfriskare! Sen så fanns det en liten liten hake! Jag skulle upp dagen efter och spela match, vilket inte blev så lyckat eftersom jag skulle upp halv 9 och somnade runt 3-4. Så en trött Robin hasar sig till en skitmatch som avbryts mitt i pga strömavbrott i hallen. Kunde inte blivit bättre! Men snart ska jag hem till min älskling och ägna kvällen åt att titta Melodifestivalen, vilket jag för övrigt tycker är värdelöst nu för tiden, och bara chilla galet!

Innan jag slutar måste jag bekänna en lite grej sådär, jag har typ börjat lyssna på My Chemical Romance. Pust och stön, det suger hästlängder! Men jag kan inte rå för att jag tycker det är bra, så det är väl bara att gilla läget! Gillar speciellt "Famous Last Words" som vi också ska göra en Blues cover på i skolan, blir riktigt roligt. Jag ska ju till och med sjunga, usch och fy vad jag tycker synd om stackarna som ska lyssna!



Den är ju bara för bra!

Puss och hej!

Ibland vill man bara dö

Känner ni igen er? Kanske inte dö, men bara försvinna ett tag, just nu känner jag så. Jag är trött, inte alls glad och känner mig bara allmänt oönskad. Men det ska jag inte tråka ut er med (det här ska inte bli ett emo inlägg), jag ska istället berätta om det legendariska slaget i BR.

Det var en gång för länge, länge sedan. Nej vänta, den meningen känns för bekant plus att det här inte är en saga, det är full sanning. En dag, precis som alla andra var det tre små pojkar som gick runt i det stora landet av BR leksaker. De gick runt och bara levde livet när dom helt plötsligt hittade några svärd och två sköldar. Det var två svärd som var speciella, dom var större och hade en mystisk aura runt sig som alla ville ha. Den längste och största av pojkarna tog svärden för sig själv och kände sig väldigt mäktig. De andra två som också ville ha dom tog upp varsitt svärd och sköld och började slås mot den store. Kampen pågick i flera dagar (minuter?) och det slutade med att den store föll. Han kunde inte stå emot Den Enade Kraften.

Det var berättelsen om Kampen i BR. Nu ska jag av begäran av Anonym berätta om henne.

Anonym (Läs Älskling) är helt enkelt underbar på alla sätt, finns inget annat sätt att beskriva henne på. Det är inte mycket vi två inte har gemensamt och vi kan få allt att bli kul. Det är fan svårt att skriva något, jag vill få ner så mycket att ingenting kommer fram! Jag älskar henne galet mycket och vill aldrig förlora henne. Visst har vi våra små stunder då vi blir lite irriterade på varandra men känslorna kommer aldrig att försvinna, aldrig. Hon betyder för mycket för att jag ens skulle kunna tänka tanken på att släppa henne. Det finns ingen som gör mig lyckligare nu. Jag älskar dig Emelie Edling.

Det var allt för mig, ni får tycka att det var kul att läsa eller inte. Helt upp till er! Puss och hej!

(Insert) Ledsen att jag inte skrivit, haft annat för mig i helgen!

RSS 2.0